Böcker av Erik Eriksson

När man är en liten mus kan det vara svårt att bo i ett hus där det finns människor som har katt. Människorna tycker inte om möss. De vill att katten ska jaga dem! Men Lisa Mus är påhittig och kommer snart på en idé som ska få alla att bli sams. Frågan är bara om den kommer att fungera.Erik Eriksson är en svensk journalist och författare som skrivit ett fyrtiotal böcker och bl.a. arbetat på Sveriges Television. Tillsammans med illustratören Maj-Britt Strömberg har han skapat bilderboken "Musen som fick en idé". De har tidigare även samarbetat vid Grisslehamns dockteater.

En bok för dig som lär dig att läsa svenska. Med kameran i handen beger sig författaren Erik Eriksson till Norrviken på upptäcksfärd. Han har hört talas om att Norrviken även kallas Mordviken. Men varför?I text och bild berättar Eriksson historien om prästen som kom till Norrviken och tyckte att folket levde syndigt. Han förargade folket som till slut fördrev honom ut till en sten mitt i sjön, i hopp om att han skulle drunkna. När han till sist simmade in till stranden igen stenade de ihjäl honom. På så sätt fick Norrviken sitt nya, makabra namn ...Erik Eriksson föddes 1937 och är en svensk journalist, tv-producent och författare. Han har skrivit romaner, novellsamlingar, ungdomsböcker och lättlästa böcker. År 2009 fick han Aniarapriset för sitt författarskap.

När Maria var tonåring blev hon utnyttjad i Stockholms prostitutionsträsk. Efter många år i Norrland är hon nu tillbaka i staden. Välutbildad och stark känner Maria att hon aldrig mer vill ha någon kontakt med de kriminella kretsarna. Men tack vare den före detta polisen Lars G lyckas hon ändå bli indragen i Stockholms undre värld, och tankarna på hämnd börjar växa sig starka...Marias hämnd är en fristående fortsättning på Råttornas vinter.Erik Eriksson föddes 1937 och är en svensk journalist, tv-producent och författare. Han har skrivit romaner, novellsamlingar, ungdomsböcker och lättlästa böcker. År 2009 fick han Aniarapriset för sitt författarskap.

"'Han uteblev från mötet' säger hon. 'Och länge satt jag nedanför det stora gråa huset där han hölls av människor som bestämt att ingenting ska leva genom honom, ingen ska få sätta samma tassars avtryck i den mjuka leran längre fram när han är borta. Alla vet vi att han ville fly från dem som skulle sända honom bort till knivarna i lägret.'"De sista vildkatterna lever jagade i skogen. Ständigt försöker människorna i staden bredvid fånga honom, för att använda dem till djurförsök. Den skoningslösa jakten har lett till att det fins få vildkatter kvar, och de har samlats i ett hemligt bo i skogen där de för tillfället är trygga. Katterna gör sitt bästa för att finna de vänner som försvunnit till människornas land. Men att frita de som fångats är nästintill omöjligt, och det är med livet som insats som katterna närmar sig människorna.Erik Eriksson föddes 1937 och är en svensk journalist, tv-producent och författare. Han har skrivit romaner, novellsamlingar, ungdomsböcker och lättlästa böcker. År 2009 fick han Aniarapriset för sitt författarskap.

"Han blundade och lutade sig närmare Helena och kände också hennes doft. Och under några ögonblick var han tillbaka i en flytande minnesbild från deras ungdom."Johan Steiner har lämnat tryggheten på Lidingö, för att bli krigskorrespondent. Många år av olika vikariat, och sedan fast tjänst med långa perioder av hårt jobb har tärt på Johan. Sömnbrist, rökande, någon whiskey för mycket och wienerbröd istället för middag är inte bra för det fysiska välmåendet, visar det sig.Det är 1960-tal, och bomberna faller tungt över Hanoi. Det utdragna och impopulära vietnamkriget pågår och skördar skoningslöst sina offer. Johan blir sänd dit som korrespondent från Aftonbladet, och blir hårt drabbad av all död och förstörelse som omfamnar honom.Mitt i all denna ondska växer ett behov av att ha någonting vackert, ett bevis på att livet inte bara består av elände. Hans livslina blir Helena, hans ungdoms förälskelse. Hon finns kvar på Lidingö, fångad i ett tråkigt äktenskap. I denna dramatiska kärleksberättelse har allt ett pris. Vad, eller vilka, är man villig att offra för sin egen lycka?Romanserie om några människor i Stockholm och förorterna under årtiondena efter kriget när livet förändrades för många.Erik Eriksson föddes 1937 och är en svensk journalist, tv-producent och författare. Han har skrivit romaner, novellsamlingar, ungdomsböcker och lättlästa böcker. År 2009 fick han Aniarapriset för sitt författarskap.

När en död kropp dyker upp i Älvsjö utanför Stockholm så blir Verner Lundgren misstänkt. Han är en före detta polis, som blivit avskedad efter att ha använt övervåld i tjänsten. Verner börjar själv undersöka mordet, för att hitta ledtrådar som kan bevisa hans oskuld. Snart hittar polisen flera döda kroppar, och de visar sig ha något gemensamt. Samtliga döda är män som misshandlat kvinnor. Mördaren är nästintill omöjlig att finna, men Verner har snart en idé om hur personen tänker. Snart är han själv en spelare i ett livsfarligt drama, med livet som insats.Hämnarnas höst inleder en ny svit kriminalromaner, där poliserna Verner Lindgren och Margret Mattson samarbetar för att lösa mord.Erik Eriksson föddes 1937 och är en svensk journalist, tv-producent och författare. Han har skrivit romaner, novellsamlingar, ungdomsböcker och lättlästa böcker. År 2009 fick han Aniarapriset för sitt författarskap.

"När så mor lämnade far och mig fick jag ta över sysslor som en vuxen kvinna vanligen ansvarar för, och jag fick lära mig sköta fyren. Nu när far börjar glömma är det jag som tänder och släcker och gör anteckningar i dagboken. Jag skriver med fars handstil, ingen vet om det. Radiosändaren passar jag också, det har jag gjort sedan vi fick hit den. De där ute är vana vid att höra min röst."Havet för människor samman och isär, ger och tar liv. I fyren på Saltklippan finns Sara, en ung lärarinna som tagit över faderns fyrvaktaransvar. Sent en kväll hör hon ett anrop på radion, som väcker hennes intresse. Hon söker runt bland frekvenserna för att höra vad den ung mannen säger, men finner inte rösten igen. Varje kväll börjar hon söka bland radiovågorna efter den unga man som gjort anropet.Rösten påminner henne om någon hon en gång känt, men förlorat. Plötsligt väcks hopp och längtan, om att återse någon som ödet för länge sedan skilt henne från.Erik Eriksson föddes 1937 och är en svensk journalist, tv-producent och författare. Han har skrivit romaner, novellsamlingar, ungdomsböcker och lättlästa böcker. År 2009 fick han Aniarapriset för sitt författarskap.

Johan kommer tillbaka till Stockholm efter att ha arbetat som sjöman. Han bor i en liten lägenhet i Hägersten. Där lär han känna en nyinflyttad familj och deras dotter Lena. När han en dag ser Lena gå in i ett rivningshus på Malmskillnadsgatan börjar han spionera på det och blir indragen i en kriminell och våldsam värld...Romanserie om några människor i Stockholm och förorterna under årtiondena efter kriget när livet förändrades för många.Erik Eriksson föddes 1937 och är en svensk journalist, tv-producent och författare. Han har skrivit romaner, novellsamlingar, ungdomsböcker och lättlästa böcker. År 2009 fick han Aniarapriset för sitt författarskap.

1969 blir Olof Palme svensk statsminister. Vietnamkriget delar världen. Stockholm är en politisk huvudstad där spionerna samlas. Motsättningarna skärps mellan USA och Palmes regering. Sara Lundgren är spanare hos Säpo, men hon börjar undra: På vilken sida står egentligen den svenska säkerhetspolisen? Sara ser vad hon inte borde se och blir tvungen att välja sida ...Romanserie om några människor i Stockholm och förorterna under årtiondena efter kriget när livet förändrades för många.Erik Eriksson föddes 1937 och är en svensk journalist, tv-producent och författare. Han har skrivit romaner, novellsamlingar, ungdomsböcker och lättlästa böcker. År 2009 fick han Aniarapriset för sitt författarskap.

Det tog lång tid innan Lennart förstod att andra familjer inte var som hans. Hans mamma Eva sov i ena änden av huset, och hans pappa Herbert i den andra. Lennart bodde i mitten, och visste alla hemligheter som hans föräldrar hade.Herbert hade ständigt unga, vackra sekreterare som snart hjälpte honom med mer än arbetet på kontoret. De letade sig även in i Lennarts nattliga tonårsfantasier. Eva, som nästan hunnit utbilda sig till läkare innan hon träffade Herbert och födde Lennart, började be sonen att operera bort små bitar av henne. Dessa förvarade hon i frysen. Det är inte sådant man slänger, sade hon. Lennart kräktes nästan första gången han hjälpte Eva, när han fick bränna på hennes hud och fettet bubblade, och sedan sy ihop såret.Lennart, som tvingas se sin egen far bedra sin mor, och hjälpa modern att operera bort kroppsdelar som hon inte ansåg nödvändiga, börjar snart drömma om frihet. Men det finns bara ett sätt för honom att bli helt fri från sina föräldrar. Att göra sig föräldralös.Erik Eriksson föddes 1937 och är en svensk journalist, tv-producent och författare. Han har skrivit romaner, novellsamlingar, ungdomsböcker och lättlästa böcker. År 2009 fick han Aniarapriset för sitt författarskap.

"Vårt första år var snart slut, nu visste vi hur vi skulle leva. Men redan när vi beställde vårt hus hade vi ju tänkt ut reglerna, de var inskrivna i ritningarna som arkitekten B utformade åt oss."De hade letat efter en tomt var för sig. När de träffades började de genast leta efter en plats att leva på tillsammans. Dussintals ritningar för hus ritades innan de fick vad de ville ha, ett hus utformat för just deras familj. Hans lilla pojke, och hennes lilla flicka. I huset spenderar den nya familjen sitt första år ihop, och sakta lär de sig hur de ska leva med varandra."I vårt hus" ingår i novellsamlingen "Fågelsommar: Berättelser om kärlek och flykt."Erik Eriksson föddes 1937 och är en svensk journalist, tv-producent och författare. Han har skrivit romaner, novellsamlingar, ungdomsböcker och lättlästa böcker. År 2009 fick han Aniarapriset för sitt författarskap.

"De skilde sig för ett år sen. Farsan och morsan alltså. Farsan heter nåt så vanligt som Bengt och bor kvar i Årsta i lägenheten där vi bodde allihop förr i tiden. Jag bor hos farsan, Les bor hos morsan och Sebastian.Nu vet ni hur jag har det. Nej det vet ni absolut inte för jag har bara börjat berätta. Det blir värre, tro mig."Peter är femton år gammal och hatar skolan, hatar sina föräldrar och hatar livet. Den enda han egentligen gillar är sin lillasyster Les. Trots att hon har ett konstigt namn. För att komma undan sin tråkiga vardag börjar han lämna hemmet mer och mer. Under sina äventyr i Stockholm hittar han ett gömställe i tunnelbanan som han flyttar in i.Snart halkar Peter in i brottslighet för att överleva och hans liv fylls av ett mörker. Den enda ljusa punkten är hans syster som aldrig givit upp hoppet om honom. Hon gör sitt bästa för att rädda sin bror innan det är för sent.Erik Eriksson föddes 1937 och är en svensk journalist, tv-producent och författare. Han har skrivit romaner, novellsamlingar, ungdomsböcker och lättlästa böcker. År 2009 fick han Aniarapriset för sitt författarskap.

"De hade varit vänner hela tiden, uppdelningen av alla sakerna hade gått bra, inte en enda gång hade de tvekat, de hade erbjudit varandra saker som de själva kanske velat ha, avstått hellre än riskera gräl, men saker betyder ju ingenting.Deras vänner hade berömt dem, glatt sig över sättet de skildes på för nu kunde ju vänskapen bevaras även om de bodde på olika håll."Villan hade de lyckats sälja fort, alltför fort. Första tiden efter uppbrottet hade de fått flytta runt en del på olika håll. Sakta men säkert fann de dock nya liv, utan varandra.I denna novell beskriver författaren Erik Eriksson ett uppbrott, och alla ringar på vattnet som ett sådant lämnar."På väg" ingår i novellsamlingen "Fågelsommar: Berättelser om kärlek och flykt."Erik Eriksson föddes 1937 och är en svensk journalist, tv-producent och författare. Han har skrivit romaner, novellsamlingar, ungdomsböcker och lättlästa böcker. År 2009 fick han Aniarapriset för sitt författarskap.

"Martins far började bli riktigt orolig. Pengarna var slut. Han hade flera räkningar obetalda, banken skulle ha betalt för ett lån, elverket skulle ha sitt, de var skyldiga i affären för maten de handlat.De måste skaffa pengar snart. De var tvungna att få fisk i näten, annars skulle far tvingas sälja huset. Andra arbeten finns ju inte, de måste få bra fångster med detsamma annars skulle fattigdomen ta dem."Peters pappa börjar bli desperat, och beger sig ut med fiskebåten en stormig dag för att få en bra fångst. Peter och hans mamma väntar på faderns återkomst, men när solen börjar gå ner är han fortfarande inte tillbaka. Peter beger sig ut för att finna sin far, men resan blir äventyrligare än han först trott. Ute på öppet hav finner han ett spökskepp, som är fullt av sjömän. De hålls fast på skeppet av en osynlig kraft, och det blir upp till Peter att befria dem.Erik Eriksson föddes 1937 och är en svensk journalist, tv-producent och författare. Han har skrivit romaner, novellsamlingar, ungdomsböcker och lättlästa böcker. År 2009 fick han Aniarapriset för sitt författarskap.

"Eftersom Anna varit i familjen i nästan femtio år så visste hon även ganska mycket om Christines far. Det var Anna som berättat vad som verkligen hänt. Christines mor talade aldrig om fadern, hans namn nämndes mycket sällan, modern kallade honom "far", hon använde aldrig hans namn.Hur såg han ut, hur lät hans röst?"Christine och hennes mor har ett ömtåligt förhållande. Varje morgon dricker de te i moderns inglasade tornrum, och Christine undersöker mönstren som bildas i de gamla glasen. Av rädsla för att få en föreläsning om jugendstilen frågar hon sällan modern någonting om huset som de båda bor i. Av rädsla för att få en föreläsning om bildning och propert uppförande frågar hon sällan om sin far, eller de äldre kavaljerer som ibland besöker modern.Det är tydligt för Christine att om hon vill ha svar så måste hon hitta dem själv, och varje dag finner hon nya ledtrådar undangömda i den stora villan och markerna runt omkring."Ordet och det röda" ingår i novellsamlingen "Fågelsommar: Berättelser om kärlek och flykt."Erik Eriksson föddes 1937 och är en svensk journalist, tv-producent och författare. Han har skrivit romaner, novellsamlingar, ungdomsböcker och lättlästa böcker. År 2009 fick han Aniarapriset för sitt författarskap.

"Fadern hade svarat att kvinnorna var överlevande, sonen hade ju sett bilderna som vid den här tiden spreds från lägren, och fadern hade även sagt att man av det tatuerade numren kunde utläsa antalet kvinnor som funnits vid lägret.Konduktören hade ju uniform med knappar och även mössa med guldmärke, liten mustasch, lätt böjd näsa, han förblev tyst och med handen utsträckt mot kvinnorna som stelnade till. En av dem med handen runt sin egen hals."I denna drömlika novell av Erik Eriksson är tystnaden huvudpersonen. Det osagda, som vill ut men inte vågar sägas. Rädslan ligger i osäkerheten i vilka ord som är rätt, när mamma bara ligger i sängen, eller pappa dricker igen. När kvinnorna på tåget utan att något sägs blir livrädda för den uniformerade konduktören."Efter tystnaden" ingår i novellsamlingen "Fågelsommar: Berättelser om kärlek och flykt"Erik Eriksson föddes 1937 och är en svensk journalist, tv-producent och författare. Han har skrivit romaner, novellsamlingar, ungdomsböcker och lättlästa böcker. År 2009 fick han Aniarapriset för sitt författarskap.

"Nu tog Stefan ordet, han sänkte rösten lite.-Lägerhästar måste ni bli, sa han, ni måste gå igenom proven som gör er till riktiga scouter. Och det säger jag er, proven är riktigt ruskiga, för den som inte sköter sig blir det värre."Det roliga scoutlägret ute på en ö som alla i kompisgänget sett fram emot blir inte alls vad de tänkt sig. Snabbt tar en av de äldre pojkarna makten över gruppen, och börjar terrorisera de andra. Den som inte lyder blir bestraffad på grymma sätt. Sista natten bestämmer de äldre pojkarna att de ska ha Lägerhästarnas natt, och då ska de som varit fega och olydiga straffas hårt med glödande järn, svarta stup, skräck och förtvivlan.Men Johan vägrar lyda de äldre pojkarna, och blir hårt bestraffad. Han ger sig av från lägret, och blir jagad av de andra pojkarna som vill fånga in honom innan Lägerhästarnas natt.Denna spännande ungdomsbok är baserad på verkliga händelser.Erik Eriksson föddes 1937 och är en svensk journalist, tv-producent och författare. Han har skrivit romaner, novellsamlingar, ungdomsböcker och lättlästa böcker. År 2009 fick han Aniarapriset för sitt författarskap.

"Så brukar vi göra om hösten, vi ses i ditt hus varje år, någon vecka som mest. Vi talar rätt lite om tiden som gått. Vårt liv är oktober. Jag knackar på dörren, du hälsar mig som om jag nyss varit här. Jag reser min väg, när jag gått över ängen och vänder mig om står du kvar bakom fönstret och ser mig försvinna, jag kommer igen inom kort, om ett år, när ekarna fällt sina löv."Varje år finns en vecka full av minnen. De går ofta utan ett uttalat mål, men de vet båda att de är på väg mot graven. På stenen står inget namn, de plockar bort några löv och står i tystnad. Deras tankar ockuperas av tankar på deras barn, som de besöker på den höstgula kyrkogården.Relationen blev aldrig densamma efter förlusten, döden hade lagt sig som en död filt över kärleken. Men minnena finns kvar, och en vecka om året, sent i oktober, tillåts de komma fram."Sent i Oktober" ingår i novellsamlingen "Fågelsommar: Berättelser om kärlek och flykt".Erik Eriksson föddes 1937 och är en svensk journalist, tv-producent och författare. Han har skrivit romaner, novellsamlingar, ungdomsböcker och lättlästa böcker. År 2009 fick han Aniarapriset för sitt författarskap.

"Efteråt, samma dag på kvällen, undrade jag hur jag skulle finna henne igen. Nästa dag, samma tid och samma plats, naturligtvis. Jag var säker på att återfinna henne och nu var hennes leende kanske lite urskuldande, men blicken var densamma och evigheten bestod."Vid bröddisken på varuhuset möter han kärleken. Det är inte första gången, men aldrig har det känts såhär. Kort och intensivt brinner lågan, och när det tar slut är det hennes förslag.I denna novell beskriver Erik Eriksson ungdomskärleken på ett ovanligt träffande sätt, med alla toppar och dalar som följer i dess spår."Jag väntar på april" ingår i novellsamlingen "Fågelsommar: Berättelser om kärlek och flykt."Erik Eriksson föddes 1937 och är en svensk journalist, tv-producent och författare. Han har skrivit romaner, novellsamlingar, ungdomsböcker och lättlästa böcker. År 2009 fick han Aniarapriset för sitt författarskap.

"Barnen lärde sig tystnadens ordning, de visste tidigt att titta ner i marken och arbeta. Tystnaden var en dygd, den som pratade skämde ut sig."Redan som barn lärde sig Simon att man inte pratar i onödan. Att se någon rakt i ögonen var inställsamt, och känslor visar bara de svaga. Simon blir lika tyst som sin föräldrageneration, men inom sig har han en längtan. Ibland när han är själv försöker han forma vackra ord han hört i förbifarten.Simon har svårt att finna kärleken. När han träffar Johanna så känner han för första gången att tystnaden är en tillgång. Efter att ha sett sina föräldrar drunkna i en isvak är Johanna stum. Traumat var för stort för den lilla flickan, och detta bär hon med sig in i vuxen ålder. Simon och Johanna finner nya sätt att kommunicera med varandra.Kärlekens tid är en romantisk roman om uppfostran och trauman, och om att bryta loss för att kunna hitta något nytt.Erik Eriksson föddes 1937 och är en svensk journalist, tv-producent och författare. Han har skrivit romaner, novellsamlingar, ungdomsböcker och lättlästa böcker. År 2009 fick han Aniarapriset för sitt författarskap.

"Jag viskade ditt namn, du kom emot mig och vi kramade varandra ganska lätt. Det var åter första gången, vi var ännu lite blyga. Det var så det måste vara, ungdomsårens möte, men nu visste vi att ingenting fick gå förlorat. Och jag visste att du visste, att vi kände likadant."På kurshotellet är det som att tiden står stilla. Det lilla förlaget har åkt för att ha en konferens, och i luften finns en ny stämning. Som att allting är möjligt, om man bara vågar ta chansen.Han har varit förälskad i sin kollega länge. Nu ska hon skiljas, och han märker att andra på kontoret också verkar vara intresserade av henne. På kursgården får de en chans att vara ensamma med varandra, och det är nu eller aldrig. Samtidigt gnager det dåliga samvetet på honom, när bilder av familjen därhemma envisas med att dyka upp framför ögonen.En vanlig historia är en förtrollande roman om plötslig och intensiv kärlek.Erik Eriksson föddes 1937 och är en svensk journalist, tv-producent och författare. Han har skrivit romaner, novellsamlingar, ungdomsböcker och lättlästa böcker. År 2009 fick han Aniarapriset för sitt författarskap.

"Jag vet inte vad som satte igång dom där tankarna om döden och maktlösheten. Det blev likadant sen varenda år och inte blev det bättre när jag blev vuxen. Men det var den där sommaren vi började prata om döden, mina kompisar och jag.Och sedan dog Krille."Först Krille, sedan magistern och farfar. Alla försvinner de, och det som blir kvar är sorg och frågor. Vid varje dödstillfälle väcks olika känslor. Ibland nya, ibland välbekanta. När farfar dör är frågan "varför". Han var ju så gammal, att han dog var väl inget konstigt. Efter Krille finns det sorg och och en känsla av undran.I denna novell fångar författaren Erik Eriksson döden, och effekten på de närstående på ett effektfullt sätt. Genom en ung man ögon observerar vi döden, men också livet som är så skört.Erik Eriksson föddes 1937 och är en svensk journalist, tv-producent och författare. Han har skrivit romaner, novellsamlingar, ungdomsböcker och lättlästa böcker. År 2009 fick han Aniarapriset för sitt författarskap.

"Jag gick kvar i läroverket ute på Lidingö så det blev att åka spårvagn till plugget varje morgon. Men det var inte så tokigt. Man kunde läsa läxor och prata med kompisar som klev på efterhand som spårvagnen närmade sig Kvarnen som var hållplatsen i närheten av läroverket.En morgon åkte jag förbi Kvarnen.Jag satt kvar när alla andra reste sig och några av kompisarna tittade undrande och nån frågade men jag sade inget utan satt bara kvar."Han vet det inte säkert ännu, men snart kommer han att ha hoppat av skolan. Tanken har börjat gro, men den har inte helt fått fäste ännu. Hade han åkt till skolan den här morgonen så hade han haft matte nu. Han hatade matte. Istället lämnar han det välbekanta bakom sig, och välkomnar ett äventyr.Denna novell är en del av novellsamlingen "Farsan och jag", som skildrar en barndom och ungdomstid från förra seklets början.Erik Eriksson föddes 1937 och är en svensk journalist, tv-producent och författare. Han har skrivit romaner, novellsamlingar, ungdomsböcker och lättlästa böcker. År 2009 fick han Aniarapriset för sitt författarskap.

"Vi gick över en kyrkogård, farsan och jag och läste på gravstenarna. Och det var på våren och farsan sa att han aldrig trott att han skulle bli femtio.Och så kom vi överens om att låta skägget växa under sommaren farsan och jag. Och sedan stack jag ut och liftade och i augusti kom jag tillbaka till stan och då var mitt skägg rödbrunt och ganska yvigt. Och farsans var gråsprängt och han såg gammal ut och sen blev han sjuk."I "Farsan och jag" beskriver Erik Eriksson en både vanlig och ovanlig barndom. En försiktig pojke med en alkoholiserad far och en olycklig mor växer upp till en ung man, som ska skapa sig ett eget liv och göra egna val. Från sommarläger med scouterna där de äldre barnen skrämmer de yngre, till sommarjobbet i Norrland och första förälskelsen. Varje novell beskriver ögonblick och händelser som alla format en ung person till den man han senare kom att bli.Erik Eriksson föddes 1937 och är en svensk journalist, tv-producent och författare. Han har skrivit romaner, novellsamlingar, ungdomsböcker och lättlästa böcker. År 2009 fick han Aniarapriset för sitt författarskap.

"Nu visste jag VEM som måste dö. Och alla mina ord låg på plats. Varenda vokal var slipad, kantlös och vänlig inför det som måste ske. Så var då tiden äntligen ifatt oss alla."Ljudet och lukten lämnar honom aldrig, Blottaren som onanerade utanför hans port när han som nioåring ska gå till skolan är fastbränd i hans minne. Ilskan över att denna man har tagit över hans sinne lämnar honom inte, och han vill hämnas på världen. Men det är inte hans tid ännu. Han är pytteliten, och har sparrisfingrar, han skulle inte ha en chans. Men en dag ska han få sin hämnd.Denna novell ingår i samlingen "Konsten att dö i april".Erik Eriksson föddes 1937 och är en svensk journalist, tv-producent och författare. Han har skrivit romaner, novellsamlingar, ungdomsböcker och lättlästa böcker. År 2009 fick han Aniarapriset för sitt författarskap.

"Men fast det var fred nu så pratade alla bara om kriget. Och alla hade varit med i motståndsrörelsen. I alla fall sade dom det.Jag begrep inte så mycket. Dom pratade en rätt svår dansk dialekt för det här var i en liten by på Jylland.Dessutom var det en massa saker som jag inte hade en aning om."Det är sommar och eftersom föräldrarna har en vän från Danmark så har de åkt på semester till Jylland. Men något konstigt händer, när deras son är ute för sig själv så kallar de äldre barnen honom för "svenskjävel". Tonen de har är samma som när de säger "tyskjävel", och den lilla grabben förstår snart att det inte kan vara något bra.För att komma undan de elaka orden slutar han prata för att inte avslöja sin nationalitet, och han låtsas vara sjuk så att han inte ska behöva gå till utomhusbassängen som har hopptorn.Författaren Erik Eriksson skildrar i novellsamlingen "Farsan och jag" en barndom från nittonhundratalets mitt.Erik Eriksson föddes 1937 och är en svensk journalist, tv-producent och författare. Han har skrivit romaner, novellsamlingar, ungdomsböcker och lättlästa böcker. År 2009 fick han Aniarapriset för sitt författarskap.

"Det som hände kunde ha hänt var som helst.Nu hände det i alla fall i en röd stuga som värmdes upp med järnkamin men det var en tillfällighet att det hände just där. Det föll sig så.Två händelser var det i samma stuga och det gick ett år mellan händelserna. Ingendera händelserna förklarar dock den andra. Det är en berättelse om det som antänds utan att brinna upp. Efteråt är allt kvar men inget är sig likt.Det låter gåtfullt.Än så länge."Det var efter nyårsafton och en grupp ungdomar har åkt upp till stugan för att fira nyår. De har med sig mat och vin, och spenderar det mesta av dagarna med att ligga runt kaminen och prata om framtiden. De var jämna par och alla flyttade närmare de man helst ville sitta nära. Det är en trevande ungdomskärlek som spirar, med all den ångest som så ofta följer i hasorna.Denna novell är en del av novellsamlingen "Farsan och jag", som skildrar en barndom och ungdomstid från förra seklets början.Erik Eriksson föddes 1937 och är en svensk journalist, tv-producent och författare. Han har skrivit romaner, novellsamlingar, ungdomsböcker och lättlästa böcker. År 2009 fick han Aniarapriset för sitt författarskap.

"Ganska länge trodde jag att han var den enda farsan som drack i området där vi bodde men sen började jag förstå att många av mina kompisars rika farsor drack rätt ordentligt dom också men skillnaden var förstås att dom sällan drack brännvin och framförallt så drack dom aldrig direkt ur flaskan ute i kapprummet."Farsan dricker jämt, och antingen så börjar han därefter bråka med mamma om någon småsak, eller så försöker han lära sin son någonting nytt. Oftast är det sjömärken eller båtar, farsan hittar på en ramsa, och sonen försöker följa med så gott han kan. Ofta blir han så nervös att han börjar stamma.I denna korta men kärnfulla novell av författaren Erik Eriksson skildras en liten familj med stora problem. Det är en melodramatisk berättelse, med en stark känsla av nostalgi över en svunnen tid och en olycklig barndom.Erik Eriksson föddes 1937 och är en svensk journalist, tv-producent och författare. Han har skrivit romaner, novellsamlingar, ungdomsböcker och lättlästa böcker. År 2009 fick han Aniarapriset för sitt författarskap.

"Doktorn lyssnade och tittade som dom gör, och så fick han syn på farsans hand och då blev han intresserad; 'Ni har verkligen en intressant åkomma här. En sammandragning som kan opereras men det krävs att en specialist tittar på er.'En vecka senare körde jag honom till sjukhuset efter en månad var han död. Han hade cancer i hela magen och i levern och så hade han sin gamla handskada som han lärt sig leva med. Men det är väl fingrarna man ser på folk och tänker mest på.Och händerna."För farsan hade händerna varit ett arbetsredskap. När han skadade sig hade han istället för att söka hjälp lindat en trasa runt och fortsatt jobba. Det var många år sedan nu, men han hade aldrig kunnat öppna handen helt igen.Denna novell är en del av novellsamlingen "Farsan och jag", som skildrar en barndom och ungdomstid från förra seklets början. Detta är den avslutande delen, både av novellsamlingen, och relationen mellan far och son.Erik Eriksson föddes 1937 och är en svensk journalist, tv-producent och författare. Han har skrivit romaner, novellsamlingar, ungdomsböcker och lättlästa böcker. År 2009 fick han Aniarapriset för sitt författarskap.

"Senare när jag tänkte igenom det här blev jag lite orolig. Jag träffade krigsreportrar som inte kunde leva utan den där spänningen och för dom hade krigsupplevelserna blivit nåt slags drog helt enkelt. Jag förstod att det gällde att passa sig. Livet hemma är mycket mer komplicerat än kriget. Det finns sen gammalt en männens flyktväg från vardagen till faran."Rädslan har han burit med sig under hela livet. Rädslan var egentligen något annat, någonting som kommer plötsligt. Att plötsligt hamna i en skottlossning på Nordirland eller nära en explosion i Vietnam. Rädsla ger en ingen tid att tänka, reflektera eller planera.Denna novell är en del av novellsamlingen "Farsan och jag", som skildrar en barndom från nittonhundratalets mitt.Erik Eriksson föddes 1937 och är en svensk journalist, tv-producent och författare. Han har skrivit romaner, novellsamlingar, ungdomsböcker och lättlästa böcker. År 2009 fick han Aniarapriset för sitt författarskap.