Böcker utgivna av Stockholm University Press

De hecho, el tema del léxico y de la semántica ha sido abordado desde la óptica etimológica y filológica hasta la lingüística computacional y la traductología pasando por la morfología y la sintaxis en su relación con la significación. Tampoco se ha cernido a lenguas comunes, emparentadas o de la misma zona geográfica, sino que están representadas otras extracentrales" como el sueco o el japonés y el árabe. Desde la perspectiva etimológica se han presentado contribuciones sobre la parasíntesis preposicional y preverbiación, así como las formaciones parasintéticas verbales. El aspecto diacrónico de la semántica, marginada hasta muy finales de los años 1960, es la visión con la cual se ha enfocado el cambio léxico, las series etimológicas y la tensión entre innovación y tradición en los cambios léxico-semánticos. Desde esta misma perspectiva diacrónica, junto con las teorías lingüísticas de la recepción, se ha estudiado la recepción de las piezas léxicas y el cambio semántico, así como la opacidad etimológica y el deslizamiento significativo. Estos cambios etimológicos, deslizamientos y desviaciones semánticos solo se pueden estudiar de forma productiva diacrónicamente para el lexicón, y diacrónica y pragmáticamente para el léxico en uso.El estudio del léxico, desde este enfoque, cumple con dos requisitos fundamentales en las descripciones lingüísticas: la dimensión histórica general y diacrónica y la sincrónica actual; la sistémica léxica (de diccionario) y la usual social (lenguaje en uso). Así es como se puede entender que podamos encontrar en esta obra no solo el léxico latino y español, sino un glosario de 1600, además de ejemplos del japonés y del árabe. Asimismo, existen igualmente descripciones conceptuales y terminológicas referidas al léxico y al contacto de lenguas en los lenguajes de especialidad, especialmente el inglés y el francés. En estos análisis terminológicos se pueden apreciar características definitorias muy marcadas, particularmente en lo referente al registro tecnocientífico y el lenguaje jurídico.Las onomatopeyas, elementos semiléxicos condicionados semánticamente, se han estudiado desde el punto de vista de la lingüística contrastiva no centrándose exclusivamente en el aspecto intralingüístico, sino también extralingüístico. La distribución semántica de los constituyentes periféricos de izquierda y de derecha es igualmente una de las grandes aportaciones de este libro donde el corpus de análisis es una compilación de producciones lingüísticas de usuarios muy avanzados de español L2. Se ha estudiado igualmente el cambio de significado en la traducción y la problemática que genera la traducción de los fraseologismos religiosos en el marco de la interpretación judicial, con implicaciones que van más allá del significado convencional de diccionario para incidir en los condicionamientos ideológicos del significado. El léxico de las emociones y el discurso fraseológico está igualmente presente en esta obra abordándose el tema desde la perspectiva cognitiva. No falta, por supuesto, la perspectiva informática y computacional del procesamiento del lenguaje natural, específicamente cuando implica la traducción automática, y últimamente la interpretación automática. De hecho, uno de los acercamientos a los análisis semánticos es la exploración de la traducibilidad de casos específicos del lenguaje natural por algunos programas de traducción automática.

Förmågan att analysera, historisera och granska bilder och bildflöden kan idag inte överskattas. Men hur är det möjligt att förhålla sig analytiskt till de samtida och historiska visuella kulturer som ofta utmärks av en påtaglig spretighet? Inom visuella kulturstudier kan de empiriska möjligheterna tillåtas förbli många, givet att det framför allt är frågorna - snarare än ett på förhand givet material - som driver analysen framåt. Dessa frågor utmärks i sin tur av ett antal, återkommande antaganden. Till dessa hör att bilder, i vid bemärkelse, inte passivt speglar en viss tid eller vissa idéer och ideal. Bilder kan också bidra till att både forma och förändra idéer och ideal, däribland övertygelser, vanor och sätt att förhålla sig till världen. Hur bilder överhuvudtaget görs begripliga kan i sin tur inte särskiljas från hur det är möjligt att ta del av dem. I stadsrummet eller på en utställning? Via ett mikroskop eller en hemsida? I det privata sammanhanget eller i det offentliga? Metodologiskt finns det ofta anledning att förhålla olika typer av bilder till varandra, snarare än att underordna det analytiska intresset förment självklara inordningar mellan "högt" och "lågt", professionellt och amatörmässigt, centralt och perifert. Genom att bidra med ett aktivt och reflekterande förhållningssätt gentemot såväl samtida som historiska bildkulturer utgör visuella kulturstudier ett värdefullt bidrag till vetenskapliga undersökningar som uppehåller sig vid bildmaterial av olika slag. Boken vänder sig till dig som vill fördjupa och utveckla dina kunskaper om bilder och visuell kommunikation och som verkar eller planerar att verka inom sammanhang som präglas av bildanalys, bildproduktion eller bildförmedling. Genom empiriskt välförankrade texter ger boken analytiska redskap för att undersöka hur bilder har varit och är en del av att skapa, förmedla och befästa kunskap och erfarenheter, liksom hur bilder kan ge uttryck för värderingar, ideologier och estetiska normer. Boken inleds med en historiografisk introduktion till forskningsfältet visuella kulturstudier och följs av sex kapitel. I kapitlen analyseras mycket olika material - däribland gatukonst och modebild, porträttfotografi och hängningspraktiker. I varje kapitel ges konkreta exempel på hur olika analytiska perspektiv, metoder och teorier kan användas för att studera visuell kultur. Boken fungerar därmed som en brygga mellan teori och praktik och ger läsaren exempel på hur det är möjligt att arbeta med olika empiriska material och vad olika analytiska förhållningssätt kan bidra till.

When it comes to Canadian studies, the question arises as to whether researchers are not in some way participating in the nation-brand competition. These studies were in fact designed to project the image of a nation under construction. However, the various points of view on Canada play a major role in the circulation of narrative spaces. From the perspective of the Baltic and Nordic countries, Canada remains a country of the North, and the aim of this book is to describe the contours of a transnordic narrative, highlighting texts, images and cultural objects specific to this biocultural region.

The aim of this volume is to identify, explore and compare expressions of populism in the Romance-speaking part of the world. The volume includes studies from different academic disciplines such as discourse analysis, cultural and media studies. Populist discourses are generally characterized by a deep polarization of positions and a disproportionate reliance on accusations. Populist discourses frequently reinforce existing antagonisms and undermine the traditional political argumentative style, based on the factual confrontation of opinions in the public space. Populist leaders often present themselves as the unfettered spokespersons of the people with whom they form a community of "us" in the struggle against "them". This accords with the strong polarization mentioned earlier. The rise of populist discourses in many countries over the past decades could be due to changes in political communication. The constant and overwhelming dissemination of information in all types of media, the consequent relativization of truth, as well as a less clear political division on a left-right scale, could favor political alternatives based on personality and the highly polarized messages we see today. The question of how to reach voters in today's media buzz is a much bigger question today than it was a few decades ago, and the exposure of faces and comments has increased exponentially, which in itself can promote a certain kind of politicians. In fact, there is a strong emphasis on the leadership of populist movements, which is also a recurring theme in this book, alongside the impact of the new media landscape on political discourses.In this light, some of the recurring themes in the thirteen studies included in the volume are the denunciation - by populist voices - of the corruption of the so-called elites as well as their inability to solve concrete political and economic problems. It is also about the escalation and reinforcement of populist discourses as an expression - an act - of extreme criticism, even hatred, against traditional political leaders. These populist voices are looking for scapegoats and claiming proximity to the people, represented in the discourse as an authentic and uniform group. Other recurring themes are the emphasis on traditional values, national symbols, ethnicity, and nostalgia for a bygone era, which are effective subjects for eliciting feelings and fostering a sense of togetherness. The interplay between some of these issues is explored in more detail in the book. The chapters of the book indeed show to what extent populist discourses introduce a system based on characteristics such as unilaterality, through the designation of a threat and/or a common enemy, and on the strong focus on the rejection of the legitimacy of the adversary.

Bland den litteratur som vänder sig till studenter i konstvetenskap och andra bildtolkande vetenskaper finns en mängd texter som behandlar teorier och teoretiska begrepp. Vad som däremot i hög grad saknas, och som studenter ofta efterlyser, är texter på svenska som visar hur teorier och begrepp kan tillämpas i konkreta tolkningssituationer. Serien Teoretiska tillämpningar i konstvetenskap avser att fylla den luckan, där boken Materialitet är den fjärde i serien.Boken introducerar och aktiverar ett begrepp som under de senaste decennierna kommit att ta en allt viktigare plats i humanistisk forskning. Konstvetare - men också arkeologer, antropologer, litteraturvetare, etnologer och andra humanistiska forskare - intresserar sig i allt högre grad för de materiella förutsättningarna för, och manifestationerna av, människors sociala och kulturella liv och utbyte.Trots sin aktualitet i dagens vetenskapliga samtal kan materialitetsbegreppet te sig undanglidande och svårfångat. Det rör sig hela vägen från de mest handfasta analyser av en kulturell artefakts materiella beståndsdelar, till de bitvis svårgenomträngliga teoretiseringar av föremålslighet, agens och nätverk som brukar sorteras under etiketten "new materialism".Boken Materialitet ger emellertid konkreta exempel på hur materialitetsbegreppet kan öppna för tolkningar av viktiga meningslager i konstverk och andra kulturella artefakter. Efter den inledande introduktionen där olika perspektiv och begreppsliggöranden kring materialitet diskuteras gör sex forskare var sin analys utifrån sin forskarexpertis. Kapitlen baseras på ny forskning och är skriva särskilt för denna bok. Exemplenspänner från 1600-talet till modern tid och innefattar måleri, skulptur, arkitektur, konsthantverk och vad som brukar benämnas etnografika. De olika kapitlen visar tillsammans materialitetsbegreppets mångfacetterade karaktär men låser inte låser fast det vid en definition utan öppnar ögonen för ett flertal olika tolkningsvägar.

Cette étude porte sur la circulation, la médiation et l'interprétation des littératures francophones, circulant non plus vers le centre mais vers la périphérie. Dans ce livre, la Suède constitue un exemple de cas de périphérie non francophone à partir duquel les analyses sont menées. Ce point de départ a permis de reconsidérer la portée des littératures en provenance des aires géographiques francophones décentrées (dites périphériques) et de mettre en valeur les pratiques de négociation à l'¿uvre par la périphérie non francophone. En évaluant la visibilité et la resémantisation de ces littératures d'une part, en dehors du centre et d'autre part, en dehors du système littéraire francophone, ce livre a apporté de nouvelles connaissances sur le fonctionnement du transfert littéraire des littératures francophones en dehors du système littéraire francophone.L'ambition de ce livre a permis ainsi de (re)définir le positionnement et le degré d'autonomie de la périphérie, tant suédoise que francophone, par rapport au centre parisien en étudiant les échanges littéraires entre la Suède et le système littéraire francophone. Pour atteindre cette finalité, cette recherche procède en trois étapes en s'inspirant du modèle tripartite de Bourdieu pour présenter a) la sélection de la littérature traduite du français en suédois et la diffusion de la littérature de langue française dans la presse journalistique b) les modalités de médiation avec lesquelles les agents culturels opèrent et c) les représentations de la lecture critique en ¿uvre dans les journaux. Ce projet axé autour de la production, de la médiation et de la réception des littératures francophones en Suède s'articule autour de quatre études majeures. Les trois chapitres d'approfondissement (IV, V et VI) traitent respectivement des médiateurs (acteurs de presse et traducteurs) et de l'analyse des deux aires géographiques les plus significatives dans nos données (L'Afrique du Nord francophone et L'Europe de l'Ouest francophone). Ces trois études reposent à leur tour sur l'analyse des flux de production et de diffusion, effectuée à partir de l'ensemble des données quantitatives rassemblées en traduction et en réception journalistique pendant la période d'étude (1989-2019). En misant sur un ensemble d'études croisées, ce livre examine la circulation littéraire des littératures des aires géographiques francophones en périphérie et parvient à dégager des conclusions restées jusque-là invisibles. En conclusion, trois différents types majeurs de stratégies sont ressorties : a) les pratiques de sélection appelées stratégies de positionnement, b) les pratiques de médiation dites stratégies de configuration et finalement 3) les pratiques de lecture ou stratégies de légitimation. Après avoir observé des différences de traitement entre les littératures francophones du Nord et du Sud, l'étude s'achève en énonçant quelques propositions futures pour l'étude du transfert des littératures francophones vers les périphéries non francophones. Ce genre d'analyse contribue à rééquilibrer la place des littératures francophones dans le monde et montre les continuels déplacements et repositionnements à l'¿uvre auxquels peuvent participer les marges de la francophonie où s'inscrivent les territoires périphériques non francophones.

What can artists learn from theatre scholars when it comes to performing historical works on stage today? What can theatre scholars learn from today's artists when it comes to understanding the works and practices of the past? How is the experience of modern spectators affected by attending performances in historic theatres? And how, aesthetically, do we experience the reconstruction of productions from the remote past?This collection of essays covers the findings of the research project 'Performing Premodernity': an international group of theatre whose work centred on the Drottningholm theatre from 1766: just outside Stockholm, this famous theatre has authentic stage sets and machinery preserved almost in their original eighteenth-century state.Behind all the essays is a mixture of fascination and dissatisfaction with today's performances of drama and opera classics, particularly those that take place in historic theatres, and those operating within the so-called Historically Informed Performance movement. Moreover, they reflect a desire to develop and expand the methods traditionally used by theatre historians. And they present a variety of angles on today's performances in historic theatres and on today's attempts to revive theatrical practices of the past.The authors combine academic and artistic research as a way of deepening and nuancing our understanding of eighteenth-century theatre practices. The historical research is set in dialogue with the dramaturgical insights and aesthetic experiences the historians gained from their practical doing in historic spaces. Experimentation with lighting, costumes, stage movement, vocal and instrumental practices, and the flow of energy between performers and spectators led to the investigation of topics that theatre historians otherwise tend to ignore. In turn, this has led the researchers to challenge long-held views of the sites, repertoires, and performance practices of eighteenth-century theatre.Performing Premodernity's experimental, practice-based approach accords with the view of the late Enlightenment as what Vincenzo Ferrone has called 'a real and still unexplored laboratory of modernity'. The second half of the eighteenth century was a time of both wide-ranging artistic innovation and earth-shaking political revolutions; it was a period when ideal and practice, philosophy and art influenced and guided each other to an unprecedented degree. The essays start from the conviction that any attempt at a holistic understanding of the theatrical practices of the time must take these exchanges into account. And that a strictly antiquarian approach that merely tries to establish 'how it really was', without considering the utopian dimension of the reforms of people like Rousseau, Gluck, and Mozart, will fail to grasp the impetus and the dynamic, communicative aspect of eighteenth-century theatre. Therefore, several of the essays revolve around the group's historically informed production of a true 'avantgarde' work of the eighteenth century: Pygmalion, Jean-Jacques Rousseau's scène lyrique from 1762. Performing Premodernity's research-based production premiered at ¿eský Krumlov Castle Theatre in 2015.The present anthology is essential reading for theatre scholars and musicologists studying eighteenth-century performance as well as for theatre and opera artists concerned with period performance practice.

Barn lever med större risker än vuxna att drabbas av klimatförändringar och andra miljörelaterade fenomen. Exempelvis är dödligheten större hos barn som drabbats av malaria och denguefeber, två sjukdomar vars spridning ökar till följd av klimatförändringarna. I denna bok analyseras olika idéer om vad som utgör den goda barndomen under den tidsperiod som föreslagits få namnet antropocen: människans epok. Med utgångspunkt i en kritisk tradition och utifrån ett fokus på hur vuxenvärlden skapar önskvärda barndomar ställer författaren frågan om vilka ideala barndomar som framträder och vilka barn som ges plats i antropocen. Genom kritiska analyser identifieras och problematiseras idéer om barndomar i antropocen som oskyldiga, speciella och ansvarsfulla. I boken studeras vad som utspelar sig i skärningspunkten mellan idéer om barndomar och tillståndet antropocen inom tre olika arenor: politisk klimataktivism, utbildningsforskning riktad mot yngre barn samt litteratur för barn i åldrarna 6-12 år med miljö- och klimattema. Författaren argumenterar för vikten av vuxenvärldens roll och ansvar i den antropocena epoken och att barns liv och tillvaro bör få utgöra startpunkten för beslutsfattande och politik för klimat och miljö.Boken vänder sig till forskare inom fälten barndomssociologi, grön humanvetenskap och pedagogik, samt till studenter i pedagogik, miljövetenskap och barn- och ungdomsvetenskap.

This volume deals with the pragmatic dimension of negations and is oriented towards empirical studies of negatives' meanings and functions in media and public discourses. Negation is one of our most central phenomena in human language and we use it daily for a vast range of different purposes: for rejection, denial and for expressing non-existence. Negation is certainly one of the most multidimensional and complex units in language, semantically, cognitively and syntactically, as well as from a functional, pragmatic, perspective. Depending of the theoretical framework, sentence negation in particular has been identified as a modal operator, a truth-value operator, a rhetoric device, a figure of thought, a polarity item and a marker of linguistic polyphony and as a linguistic unit with a variety of discursive and contextual meanings.There remain, nevertheless, a large number of unsolved questions regarding negative forms of expressions and negative functions within specific languages, within different social settings and throughout the languages of the world. Thus, by bringing together scholars from different countries, with studies on different languages this volume aims to shed light and contribute to new knowledge about the forms and functionality of this universal phenomenon. Linguists and pragmaticiens generally agree that the use of negatives escapes logic and pure semantic description and is therefore best analysed with tools from cognitive and pragmatic theories. Similar themes connected to negatives approached from different perspectives and examined in different languages offer a contrastive reading that actually enlarges the spectra of new knowledge presented in the books's chapters. Based on hypotheses within pragmatics and discourse analysis, the main assumption is here that forms of expressing negatives emerge and adjust constantly and in accordance with the cultural domain and the social setting of their appearance. This is why this volume focuses on the functions of negative expressions in specific domains and types of discourses.

The purpose of this book is to provide an introduction to numerical modelling of the ocean and the atmosphere. It originates from courses given at Stockholm University and is intended to serve as a textbook for students in meteorology and oceanography with a background in mathematics and physics.Focus is on numerical schemes for the most commonly used equations in oceanography and meteorology as well as on the stability, precision and other properties of these schemes. Simple equations capturing the properties of the primitive equations employed in models of the ocean and atmosphere will be used.These model equations are solved numerically on a grid by discretisation, the derivatives of the differential equations being replaced by finite-difference approximations. The focus will be on the basic numerical methods used for oceanographic and atmospheric modelling. These models are based on the Navier-Stokes equations (including the Coriolis effect) and a tracer equation for heat in both the atmosphere and ocean and tracer equations for humidity and salt in the atmosphere and ocean, respectively. A coupled atmospheric and oceanic general circulation model represents the core part of an Earth System climate model.The book starts by presenting the most common types of partial differential equations and finite difference schemes used in meteorology and oceanography. Subsequently the limitations of these numerical schemes as regards stability, accuracy, presence of computational modes and accuracy the computationally determined phase speed are discussed.The shallow-water equations are discretised for different spatial grids and friction and diffusion terms are introduced. Hereafter implicit and semi-implicit schemes are discussed as well as the semi-Lagrangian technique. Coordinates for atmospheric as well as oceanic models are presented as well as a highly simplified 3D model. A brief description is given of how some atmospheric general circulation models use spectral methods as "horizontal coordinates". Finally, some "pen-and-paper" theoretical exercises and a number of GFD computer exercises are given.

Bokens innehall baseras pa de viktigaste resultaten fran en nationell forskarskola i de frammande sprakens didaktik, 'FRAM'. Medverkande forfattare ar tio larare som forskat om larande, undervisning och bedomning av sprak.

Boken handlar om det svenska medicinska fältets framväxt från medeltid till 1990-tal med fokus på tre av dess yrken som varit aktiva där nämligen läkare, sjuksköterskor och biomedicinska analytiker (tidigare laboratorieassistenter). Böcker som handlar om professioner har ofta fokus på ett yrke eller en viktig institution men det finns ingen bok som beskriver det större sociala professionella medicinska fältet över tid. Att analysera framväxten av ett professionellt fält innebär att förstå de sociala processer som pågår i bildandet av t.ex. professionell kunskap, makt och social ordning. Varför har läkaryrket så hög status? Hur kommer det sig att vissa yrken har makt över andra? Vad innehåller den medicinska vetenskapen för slags professionellt kunnande? Var går gränsen för kvacksalveri och vem bestämmer den? Det är några av frågorna som denna bok försöker besvara genom en professionssociologisk analys.Boken ger överblick och visar på hur framväxten av den svenska staten och särskilt hälso- och sjukvårdssystemet, tidiga organisatoriska traditioner, socialt mobiliseringsarbete och skapandet av en gemensam kognitiv bas sammantaget både stimulerar och avgränsar möjligheter för vissa yrkesgruppers professionalisering inom fältet. Den bidrar till en fördjupad förståelse av professioner som något mer än den vardagliga meningen av yrke. Boken riktar sig till såväl professionsforskare och universitetsstuderande som verksamma inom det medicinska fältet med intresse för professioner och maktstrukturer.***The book deals with the rise of the professional medical field in Sweden during Middle Ages to 1990s with special focus on the professions which have been active in the field, doctors, nurses and biomedical analysts (previous laboratory assistants). Often books about professions focus on one profession or one important institution but there are none covering the wider professional medical field over time. The analysis of the professional field departs from acknowledging the social processes which are profound in the development of professional knowledge, power and social order. Why has the medical profession such high status? How come that certain professions have powers over others? What kind of professional knowledge does the medical science contribute with? These are some of the questions this book is aiming to answer, using theory from the tradition of sociology of professions.The book gives an overview of the development of the Swedish state and the healthcare system in particular. In addition, it analyses how early organizational traditions, social mobilization and the creation of a common cognitive base both stimulate and limit opportunities for occupations and their professionalization within the field. It contributes to a deepened knowledge about professions which extends the everyday meaning of an occupation. Potential readers are researchers within sociology of professions, university students and professionals within the medical field who have interest in professions and power structures.