The poems in "Songs of The Glens of Antrim" by Moiré O'Neill, were, in her own words, written 'by a Glens woman in the dialect of the Glens, and chiefly for the pleasure of other Glens-people'.
They conjure up a world now gone and also places that have remained, and are now enriched by the memories of by-gone people and times.
Gör som tusentals andra bokälskare
Prenumerera på vårt nyhetsbrev för att få fantastiska erbjudanden och inspiration för din nästa läsning.
Genom att registrera dig accepterar du vår personuppgiftspolicy.Du kan alltid välja att avsluta prenumerationen.
