Fummo per poco in un grand'orto in fiore;
poi ciascuno tornò l'anima sola
riaffacciata alla sua landa brulla.
Fummo... Oh certo imparò tutto il dolore
chi ne' suoi giorni udì questa parola,
questo tonfo dell'anima nel nulla.
Gör som tusentals andra bokälskare
Prenumerera på vårt nyhetsbrev för att få fantastiska erbjudanden och inspiration för din nästa läsning.
Genom att registrera dig accepterar du vår personuppgiftspolicy.Du kan alltid välja att avsluta prenumerationen.
