Io che, già lieto e verde, alto cantai
Nel mio stato fiorito, or tristo e bianco
Pianger convegno i miei dolenti guai.
Ecco le Suore meste, e Febo stanco,
Versi mi dettan lagrimosi; ond¿io
Bagno scrivendo il destro lato e ¿l manco.
Queste pur nè speranza, nè desio,
Nè tema spaventò, che meco tutte
Il cammin fide non seguisser mio.
Gör som tusentals andra bokälskare
Prenumerera på vårt nyhetsbrev för att få fantastiska erbjudanden och inspiration för din nästa läsning.
Genom att registrera dig accepterar du vår personuppgiftspolicy.Du kan alltid välja att avsluta prenumerationen.